Det började lite sådär. Mamma åkte tidigt och Albin vaknade precis när hon var på väg, vid kvart över fyra eller något liknande okristligt tidigt. Jag fick plocka upp en gråtande och nyvaken Albin som tyvärr råkade få se en skymt av mamma när hon försvann ut. Inte bra. Albin tycker nämligen bara att det är mamma som duger när man är alldeles nyvaken. Han stortjöt och stortjöt. Jag försökte med alla tricks i boken och försökte få honom på andra tankar med lite lek, men han gick bara fram till ytterdörren och vrålade. Då fick jag sätta in det riktiga trumfkortet. "Teletubbies ending" på YouTube. Då blev läget genast bättre. Speciellt när Tinky Winky hoppade ner i hålet på slutet. Då kom ett litet skratt, till och med.
Resten av dagen gick som en dans. En något trött dans då Albin bara sov en timme vid sex-tiden och sedan fyrtio minuter vid lunchtid, men väl en dans ändå.
Vi tog en morgonpromenad.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar