Trött men social

Mamma var på lunch med Susanne så jag passade på att ta en liten promenad för att få Albin att sova. Det gick sådär då Albin inte hade något som helst intresse av att stänga igen ögonen. På stan träffade jag Jenny och Fredrik vilket då rakt inte var i går. När jag var på tillbakagång blev det så bra timing att Sofie och Susanne dök upp också.

Sofie skulle sedan ut och promenera med Mary och Tyra så förhoppningen under hemgången var att Albin inte skulle somna då eftersom en ny promenad skulle inledas efter bara någon kvart hemma. När vi svängde upp på vår uppfart somnade så klart Albin, trots att vi verkligen försökte hålla honom vaken med glada små utrop och lite rallykörning.

Så efter att ha sovit i ungefär två minuter fick ha då helt abrupt väckas för att bäras in och få mat. Det kändes riktigt elakt. Han somnade dock direkt efter maten och sov så djupt att det inte var några som helst problem att lägga tillbaka honom i vagnsinsatsen och sätta på honom mössan. Han brukar annars vara väldigt bra på att vakna om man försöker flytta eller röra honom när han sover. Men är man riktigt trött så är man.