Dagisvurpa

Albin såg lite skadad ut när jag hämtade honom på dagis. Han hade kört lite vårdslöst med den där grävmaskinen han försökte köra nerför en slänt förra våren och ramlat med ansiktet ner i marken. Han skrapade hakan, näsan och bet sig i tungan, men när blodet hade torkats bort var det inte mer med det. Han må vara lite feg i sociala sammanhang med mycket folk, men smärta bryr han sig inte så mycket om.